Bortom det synliga. Universum av fält.: Hur dolda krafter formar verkligheten. Fältet i dess betydelser: fysiska, morfogenetiska, bohmska, jungianska, akashiska, filosofiska, kvantmekanisk(Swe. Kvantfysik Och Metafysik. Publikationer AV Bruno del Medico På Svenska)

Föreställ dig ett mystiskt landskap där allt hänger ihop och inget existerar för sig självt. En plats där osynliga krafter flätas samman för att ge liv åt det vi ser och upplever: från det konkreta i en blixt som sveper över himlen till de djupaste uppfattningarna i vårt medvetande. Den här boken bjuder in läsaren till en fascinerande resa genom ett av de mest revolutionerande begreppen inom modern vetenskap och filosofi: fältuniversumet. Vi talar inte bara om fysik, utan om en utvidgning som dyker ner i metafysiken, biologin och, i slutändan, det mänskliga sinnet. Först och främst, vad är ett "fält"? Inom traditionell fysik beskrivs det som ett område i rymden där en kraft, t.ex. elektromagnetisk eller gravitationell, kan verka på ett objekt. Det är ett begrepp som uppstod i och med Faradays och Maxwells teorier på 1800-talet. Michael Faraday, den briljante engelske experimentatorn, föreställde sig fältet som ett slags osynligt "spindelnät" av kraftlinjer som genomsyrade rummet. Strax därefter omsatte James Clerk Maxwell denna intuition i matematik och skapade de berömda ekvationer som än idag förklarar elektromagnetismens värld. Dessa första steg var viktiga. Faradays och Maxwells vetenskapliga fält var visserligen revolutionerande, men de var bara början. I och med upptäckten av kvantteorin på 1900-talet utvidgades fältbegreppet på ett ofattbart sätt. När vi idag talar om fält begränsar vi oss inte till magnetism eller gravitation. Vi går in i ett verkligt universellt nätverk av förbindelser: kvantfältet, Rupert Sheldrakes morfogenetiska fält, Akashafältet i den österländska traditionen, det implicita fältet hos fysikern David Bohm. När Albert Einstein föreslog sin enhetliga fältteori var hans dröm att hitta en förklaring som skulle förena alla kända krafter i universum. Även om han inte lyckades fullfölja sitt uppdrag, stakade hans arbete ut en kurs som fortsätter att vägleda modern forskning. Men - och här ligger kärnan i den här boken - fält är inte längre bara fysikens verktyg. De har blivit en universell idé, en nyckel till att förstå inte bara materia, utan också erfarenhet och medvetande. Sheldrake, en brittisk biolog och kontroversiell tänkare, introducerade begreppet det morfogenetiska fältet på 1980-talet. Enligt honom skulle naturens former (från kristaller till växter och djur) inte bara bestämmas av gener eller molekyler, utan också av ett slags "kollektivt minne". Detta osynliga och ogripbara fält skulle styra organiseringen av materien genom ett ständigt samspel mellan nutid och dåtid. Carl Gustav Jung, den analytiska psykologins fader, introducerade begreppet det kollektivt omedvetna för att beskriva en psykisk dimension som överskrider individen. Sett ur ett metafysiskt perspektiv kan det kollektivt omedvetna tolkas som en form av subtilt energifält, en immateriell nivå som förenar det individuella psyket med en universell dimension. Alltså ett jungianskt fält, där arketypisk information fungerar som vågor eller vibrationer som överförs från generation till generation. Detta synsätt går bortom psykologisk reduktionism och berör områden som kvantfysik och filosofi och antyder att det individuella sinnet är nedsänkt i en ocean av delade betydelser. David Bohm, Einsteins elev och pionjär inom kvantfysiken, föreslog en lika revolutionerande idé konceptet med ett implicit fält. Enligt Bohm kan hela verkligheten betraktas som en uppsättning information som är kodad i en djup, dold ordning. Denna "implicita" ordning skulle vara som universums grundläggande väv, en matris som gör synliga och explicita interaktioner möjliga. Bohm jämförde själv universum med havet: det vi ser på ytan är vågor, men dessa vågor uppstår ur djupa, osynliga strömmar.